EPI genetik och känslor: varför din kropp minns mer än du tror!
- Dennis M Dartland
- 24 okt. 2025
- 3 min läsning
Vad är en känsla?
En känsla är en komplex upplevelse som involverar vår kropp, vårt nervsystem och vårt medvetande. Den kan beskrivas som en biologisk respons, en elektromagnetisk impuls som utlöser olika stämningslägen i kroppen. Trots att det finns många nyanser av känslor och aktiveringsnivåer i nervsystemet, tenderar vi att kategorisera dem som antingen positiva eller negativa. Vi strävar naturligt efter det som ger oss behag och undviker det som skapar obehag. Men känslor är mer än bara subjektiva upplevelser. De fungerar som kroppens kommunikationssystem och hjälper oss att navigera i vår omgivning. Våra tankar och upplevelser skapar neurologiska vägar i hjärnan. Från att vara en enkel stig kan dessa vägar växa till en motorväg. Ju oftare en känsla upprepas, desto starkare blir dess koppling i hjärnan, vilket gör att vi snabbare och mer automatiskt reagerar på den.
Låt oss ta ett exempel:
Föreställ dig att du lever i en liten by för flera hundra år sedan, långt inne i Afrikas vildmark. Du går ner till floden för att hämta vatten, men plötsligt ser du en krokodil kasta sig upp ur vattnet och attackera en buffelkalv. Bufflarna flyr i panik, och ditt hjärta börjar bulta snabbare. Kroppen fylls av stresshormoner, och du blir hypervaksam och försiktig medan du fyller ditt vattenkärl. När du kommer tillbaka till byn delar du med dig av din upplevelse. Byborna, som aldrig tidigare sett krokodiler på denna plats, blir nu mer medvetna och vaksamma när de hämtar vatten.
Denna berättelse illustrerar en viktig aspekt av känslor: De hjälper oss inte bara att reagera på våra egna upplevelser, utan också att lära oss av andras erfarenheter. Känslor fungerar som en slags biologisk feedbackmekanism som hjälper oss att förutse och anpassa oss till potentiella hot. De skapar fysiska reaktioner i kroppen, som att hjärtat slår snabbare och musklerna spänns, vilket kan vara livsviktigt i farliga situationer.
Men vad händer när dessa system aktiveras i onödan?
I dagens moderna samhälle lever många människor med en konstant aktivering av nervsystemet, trots att det inte finns några verkliga hot. Vi oroar oss för framtiden, återupplever gamla minnen och fastnar i negativa tankemönster. Vår kropp reagerar på samma sätt som om vi fortfarande står inför en krokodil, även om hotet endast existerar i vårt sinne. Denna kroniska stressbelastning har allvarliga konsekvenser för vår hälsa. Långvarig stress kan leda till högt blodtryck, inflammation, sömnproblem och försämrat immunförsvar. Dessutom ökar risken för ångest, depression och utbrändhet. Många människor söker lindring genom läkemedel, såsom antidepressiva och lugnande medel. Dessa kan visserligen ha en viss effekt, men de kommer ofta med biverkningar som trötthet, viktuppgång och beroenderisk. Dessutom behandlar de ofta endast symptomen, snarare än de underliggande orsakerna till stress och ångest.
Ett mer hållbart sätt att hantera kronisk stress och ångest är genom livsstilsförändringar. En av de mest effektiva metoderna är regelbunden motion. Fysisk aktivitet hjälper till att sänka stressnivåerna genom att frigöra endorfiner, som fungerar som kroppens egna naturliga antidepressiva. Motion stärker också nervsystemet, balanserar hormoner och bidrar till bättre sömn och ökat välbefinnande. Att röra på sig behöver inte innebära intensiva träningspass. Långpromenader i naturen, yoga, dans eller cykling kan alla vara effektiva sätt att lugna nervsystemet och minska stress. Genom att prioritera regelbunden rörelse kan vi bryta den negativa spiralen av kronisk stress och i stället skapa en mer balanserad och hälsosam tillvaro.
Epigenetik Hur stress formar vår genetiska expressivitet
Forskning inom EPI genetik visar att våra känslor och upplevelser inte bara påverkar oss mentalt, utan också kan förändra hur våra gener uttrycks. EPI genetik handlar om hur miljöfaktorer, såsom stress, kost och livsstil, kan slå på eller stänga av specifika gener utan att förändra vårt DNA. Detta innebär att långvarig stress och konstant aktivering av nervsystemet, kan ha djupa effekter på våra celler och i förlängningen på vår hälsa och livslängd. Kronisk stress kan exempelvis leda till ökade nivåer av kortisol, ett stresshormon som påverkar hur våra gener uttrycks. Studier har visat att långvarigt förhöjda kortisolnivåer kan påverka gener som är kopplade till inflammation, immunförsvar och hjärnfunktion. Detta kan leda till en högre risk för sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, depression och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.
Motionens betydelse för genetiskt välmående
Forskning visar att motion har en positiv inverkan på EPI genetiska processer, genom att aktivera gener som främjar cellförnyelse, anti inflammation och hjärnans plasticitet. Träning kan till och med reversera vissa negativa effekter av stress på DNA-nivå, vilket gör det till ett av de mest kraftfulla verktygen för att påverka vår hälsa på lång sikt.
Källa:
Kommentarer